Löpning gör mitt liv så mycket enklare.
Förstår ni mig bättre nu?
Löpningen får mig att att må bra i både kropp å själ. Jag blir starkare, slankare, snyggare, gladare, snabbare, bättre självkänsla m.m.
Vissa gillar att glo tv i oändliga timmar, jag gillar att springa.
Löpning får mig att hålla fokus på hela mitt liv.
Jag ser mycket fram emot (livet) resten av sommaren, hösten vintern och våren. För våren 2011 ska det springas Gbg-varvet och Stockholm marathon. Huvudsaken för mig är att jag tar mig runt dem. Tiden får jag fixa senare när jag skaffat mig lite erfarenhet!
Onsdag
En uppumpad muskelknutte :-)
Gud sicken träningsvärk jag har i hela kroppen. I måndags var jag sjukt sugen på att springa 2 mil. Tänkte att jag skulle ta några varv runt 8:an i skatås då den är ganska så rak om man jämför med milen. Efter jag passerat 7 km kändes det inte alls bra i kroppen och knäna gjorde sjukt ont. Kroppen kändes stel och tung. Gick upp till klockan för att stretcha lite för att sedan springa vidare. Det blev en massa stretching och det kändes bättre, men nu hade jag tappat motivationen för att springa 8:an ännu ett varv (så jag stack till gymmet en stund). Plus att jag var rädd för att fördärva mina knä. Jag har aldrig haft ont i dem eller några problem men jag har kommit fram till att jag är för dålig tränad just för sådana här mil. Så nu blir det bara lite kortare rundor tills jag byggt upp en bra grund i bena så jag slipper få ont!
Hela vintern och våren har jag sprungit lite kortare rundor på 4-6 km. Inte tänkte jag på att det var bara 1 månad kvar tills gbg-varvet å jag har nästan inte alls sprungit över 1 mil. Började träna lite längre sträckor på 12-14 km. Den kom den där dagen som jag har längtat efter, gbg-varvet!
Efter 15 km gick jag + lunka. Sprang in i mål med 1 månads "slöträning" och med ett stort smile på läpparna, tiden var la ingen höjdare, 2.35. Jag var inte en utav 1400 löpare som stupade. Jag lunkade in i mål med ett stort självförtroende och med tanken, jag klarar faan allt!
Dagen efter
Hade mycket känningar i knäna när jag kom hem igår och framåt kvällen. Detta forsatte hela natten plus att jag vart lite stel när jag gick upp en gång inatt för att kissa. Imorse när jag klev upp och kokade mig lite kaffe och åt den där fantastiska goda gröten med jordgubbssylt kände jag mig sjukt stel i bena samt känningar i knäskålarna.
Men framåt förmiddagen hade det blivit mycket bättre och nu har jag bara en behaglig "lätt" träningsvärk i bena och inte så mycket känningar i knäna, skönt! Imorgon ger jag mig ut igen på morgonen innan jobbet kallar klockan 9.00. Då ger jag mig på 8:an i skatås för lite uppvärmning och för att få bort allt från igår. Hoppas att det går!
Lite information om vad andra tycker om 18 km slingan i skatås:
Då var den avklarad! 18 km rundan i Skatås kan varmt rekommenderas alla er som gillar att konstant springa i en lerig bäck i ca 7 km !
Den första biten på 18km-stigen (när man har vikit av från milen) kändes bara charmig med sina spångar och lite lera, stenar och klättringar. Tänkte att det här blir ett bra pass för teknik och core-träning. Inspirationen flödade!! En liten stund senare var det dock bara vatten och lera som flödade. Trodde att det snart skulle bli bättre men det blev bara värre och värre ju längre jag "sprang". Tog av mig fotpoden efter drygt 8 km då jag inte var helt säker på vad den tyckte om att bada samt att jag kunde springa mer rakt igenom bäcken utan att bekymra mig för utrustningen. När jag kom ut på grusvägen en stund efter 9 km var känslan helt overklig, fast mark under fötterna, fantastiskt! Den glädjen höll i sig drygt en kilometer sen var det dags för forsränning igen! När jag tills slut var tillbaka på milspåret kändes vattenpölarna på autostradan löjliga och jag var bara tvungen att springa i alla pölar jag kunde hitta. Unnade mig själv en rejäl fartökning under de sista kilometrarna, vilket kanske inte var helt bra, fick känning i ena vaden mot slutet. Förhoppningsvis bara en liten överansträngning.
Hur summerar man då en upplevelse som denna:
1. Mycket korkad övning beroende på alldeles för stor envishet!
2. Alla andra rundor man sprungit känns inte alls jobbiga längre.
3. Jag är glad över att jag inte skadade mig mer.
4. Nytt PB på 1 km: 8:48. Har aldrig "sprungit" långsammare!
5. 18 km i Skatås ska av normaljoggare (dvs jag) springas när det är torrt och fint ute!
6. Aldrig har ett bastubad varit skönare!
http://www.jogg.se/?sida=forum&subid=1830&searchstr=
Idag vart det 18 km i skatås. Stigen som den också kallas är en stenig och jävlig skogsstig som slingrar sig upp och ner längs getaryggen.
Tempot var 4:52. Helt okej med tanke på kuperingen och det dåliga underlaget. Sprang med Johan och Viktor och hade stora problem att hänga med sista biten. I början gick det bra men jag fick släppa sista kilometern. Här är tempot och en banprofil som visar hur illa det är:
http://klassiker.ash.com/blog.html
Min egen uppfattning:
Det vart härliga 9 km i början. Några km på milen banan innan man gav sig in i djungeln. Tyckte inte det var så jobbigt, utan det blev lite väl tråkigt att det var bara skog vart man än såg. Markeringarna var helt okej, men trodde ändå flera gånger att jag var vilse, jag som bara koncentrerade mig så hårt på att sätta fötterna rätt. Efter 9 km kom 1 lätt km innan jag gav mig in i djungeln igen. Denna gång vart det lite jobbigare i benen, inte flåset och inte resten av kroppen. Mina ben har en tendens att få känningar när jag springer långt. Men det var sköna och rätt så "jobbiga" ca: 13-14 km. Det jobbiga var när man sprang tilbaka på milen banan och skulle "hem". De där backarna gjorde att jag fick riktigt ont i bena, men flåset och resten av kroppen kändes riktigt bra!
Tror att jag ska köra lite uppvärmning innan jag springer samt fylla på med mat och dricka ordentligt. Ska även köpa mig ett par nya skor, känns ändå inte riktigt 100% med de ja har nu, lite för lätta. Behöver lite mer stabilitet!
18 km i skatås- Kör på bara!
